Økonomi og velferd

Lærdommer fra den baltiske finanskrisen

Hellas og andre land med gjeld har mye å lære av de baltiske landenes håndtering av finanskrisen. To år etter krisen startet er man i ferd med å vende om til ny vekst. Ingen av landene devaluerte, man satset heller på en reduksjon i offentlige utgifter. Det skriver Anders Åslund og Mats Johansson fra den nye svenske, internasjonalt orienterte tankesmien Frivärld.

Publisert: 21. juli 2011

«Grekland och övriga skuldkrisländer har mycket att lära av hur de baltiska staterna hanterade finanskrisen. Hösten 2008 ledde ett tillstånd av allvarlig överhettning till tvåsiffrig inflation i Estland, Lettland och Litauen. Bara två år senare hade krisen i området avtagit. Endast Lettland behövde ett stödprogram från Internationella valutafonden och EU. Inget av länderna devalverade, trots krav från en stor skara ekonomer. I stället fullföljde dessa länder vad de kallade en ”intern devalvering” genom att sänka löner och offentliga utgifter. Till skillnad från i Grekland och andra EU-länder var människor beredda på en del uppoffringar, vana vid kris från den postkommunistiska övergångsperioden,» skriver Anders Åslund og Mats Johansson i Dagens Nyheter.

Les også en lengre rapport fra den nye svenske tankesmien Frivärld. Kristin Clemet sitter i rådet til tankesmien, som skal ha en internasjonal agenda.