Det svenska institutet Centrum för rättvisa har sedan 2003 drivit ett fall för två studenter mot Uppsala Universitet. Bakgrunden är att den juridiska fakulteten på universitetet infört etnisk kvotering för studenter. Höstterminen 2003 var 30 av 300 platser öronmärkta för studenter med två utlandsfödda föräldrar.
Detta medförde att studenter ur en minoritet kvoterades framför studenter med högre betyg ur en annan minoritet. Enligt Centrum för rättvisa bevisar detta att etnisk kvotering, eller positiv särbehandling som det heter i andra sammanhang, inte kan avhjälpa snedrekrytering utan verkar direkt motsatt.
Centrum för rättvisa hävdade att kvoteringssystemet på juridiska fakulteten i Uppsala strider mot den enskildes rätt till likabehandling och skydd mot diskriminering. Därmed gick institutet till tingsrätten.
Domen föll den 12 januari och tingsrätten var tydlig. I domen fastslås att ’’diskrimineringen har varit direkt och eftersträvad”. Enligt tingsrätten är det överhuvudtaget inte tillåtet ”att vid olika meriter ge någon från en underrepresenterad grupp företräde framför någon från en annan grupp”.
Institutet Centrum för rättvisa har i flera debattinlägg och artiklar pekat på universitet som nått mycket längre än Uppsala universitet, utan kvotering. Juridiska fakulteten i Stockholm har under längre tid arbetat med riktad verksamhet i form av exempelvis mentorskap och besök i gymnasieskolor. Frågan om hur vi bäst förändrar attityder och värderingar är central. Gör vi det genom samtal eller genom regleringar?
Läs mer om denna unika dom under Centrum för Rättvisa. Frågan är i högsta grad intressant också här i Norge där man går långt i fråga om kvinnliga styremedlemmar i näringslivet.
Maria Ludvigsson
Relatert
Her har pressen sviktet sin rolle
Å forby Tiktok hjelper litt
En krise herjer på høyresiden
Derfor bør Oslo, Bærum, Lørenskog og Nordre Follo slå seg sammen
Det finnes et demokratisk Russland
